Tack för allt Tiezon
Nu har jag äntligen tagit ett rejält tag, i min krage
Fast det gjort att jag mår illa, och får mer ont i min mage
Att gräva en grop, för andra
För att någon, ska få fortsätta att vandra
Det höll inte på, att bli av
Men nu Tiezon, har Du fått Din grav
För Dig blir livscykeln, nu sluten
Men vår vänskap och min kärlek till Dig, blir aldrig bruten
Du kommer alltid att finnas, i mitt hjärta
Men när jag tänker på Dig, minns jag Dig med smärta
Fast jag vet, att man bara ska tänka på glada stunder
Så har man ändå i huvet en, "funder"
Om jag Dig bättre, kunnat förstå
Skulle Du fortfarande, vara vid min sida då
Där finns Du ju alltid förstås, ändå
Men jag vill höra Dina tassar, i golvet slå
Dina klumpiga dunsar, när Du lade Dig
Dina snarkningar på natten, som väckte mig
Du visste när jag mådde dåligt, och behövde muntras upp
Då ställde Du helt enkelt till, med en kupp
Busade på tomten, eller i skogen
Du slutade, när jag log igen
Du var alltför klok
Alltid full i tok
Förhoppningsvis är Du nu i Ditt paradis
Här på jorden ska jag hedra Dig på mitt vis
Ditt minne bär jag med mig, överallt
När Du gick, blev det i mitt universum, kallt
Tiezon, tack för allt Du gett
Önskar bara, att jag sett

Saknar Dig SÅ
Din Huzze
åh :S
Vackert skrivet!
Vacker hund!!!
Jag sa ju att jag skulle börja att gråta...
Väldigt vackert skrivet!
Vi saknar honom! En härlig hund, så full av bus men ack så klok.
Björnlätet när man busade med honom, sättet han satt i trappen på, hur han älskade att ligga på köksgolvet och gosa och kanariefågeln han ofta härmade... Listan kan göras lång.
Kramar från oss i Avesta!
Fint skrivet, sitter på jobbet och ögonen tåras.
Saknar honom väldigt mycket, fattar inte riktigt att han är borta.
Bara att tänka på sättet han lekte med ens fötter och "skalade av" strumporna gör mig tårögd.
Vi ses
Tack alla för stödet