pellenacken

Det gör mig så ont att veta, att det har tagit slut
Livet har en ände, men varför måste den vara så grym
Här sitter vi kvar och stirrar, in i ingenting
Och undrar, vad som hände

OK, vi har vetat att prognoserna inte sett så ljusa ut
Men vi har alltid haft ett stort hopp, inom oss
För en tid sedan, så fick vi däremot domen
Ett slag i ansiktet, vi lyssnade, men fattade inget ändå
Eller, ville inte förstå

Sakta sjönk orden in, och det blev total kaos
Anette, denna starka, underbara människa
Skulle gå ifrån oss, det är inte sant
Du var alldeles för ung, hade fortfarande mycket kvar att göra

Jag kommer att minnas DIG, Anette
Som en glad och fin människa, arbetskamrat och svägerska
Med en enorm, kämpaglöd
Kommer aldrig att glömma Ditt glada, skinande ansikte
Varje gång vi träffades

TACK Anette, för att Du lyst upp en del av mitt liv